fredag 29 november 2002

Ingen förskola i dag. I stället fick Du följa med pappa till systembolaget och välja ut lite tjeckiska öler som din mamma och pappa skall prova i kväll.

torsdag 28 november 2002

Ytterligare en dag på förskolan. I bland kan jag tycka att Du är lite osjälvständig. Många av de andra barnen springer omkring utan att bry sig om vad mamma eller pappa befinner sig, men Du vill ofta bli uppbackad av mig. Jag märker också att Du ofta söker bekräftelse hos andra vuxna. Du går fram och flörtar hejvilt för att få en respons. Det märks att Du är en aning konfunderad. I alla andra sammanhang är ju Du i centrum av showen. Du får all den uppmärksamhet Du vill ha. Men här är det inte riktigt så och jag kan se att Du kan bli lite konfunderad över detta. Det är kanske också därför som Du känns lite osjälvständig just nu. Det börjar sakta gå upp för dig att vuxnas uppmärksamhet i bland kan riktas åt andra håll än ditt. Därför kanske Du kräver extra mycket bekräftelse av din mamma och mig just nu. Känns en aning marigt hur man skall hantera det. Å ena sidan vill man ju ge dig allt det Du vill ha. Å andra sidan vill man också att Du skall bli en självständig tjej som inte alltid behöver mamma och pappa vid din sida. Sovproceduren är en annan självständighetsprocedur vi måste ta tag i. Just nu måste både mamma och pappa ligga vid din sida när Du somnar och sedan vaknar Du nästan alltid fram på småtimmarna och vill ligga i vår säng. Det är svårt det där. Man vet inte alltid vilket ben man bör stå på. Du kanske också märker av att vi brottas med de här problemen och därför blir extra frustrerad.

onsdag 27 november 2002


Efter en dags frånvaro var vi i dag tillbaka på förskolan. Hugo och pappa Lasse var i dag tillbaka. Du verkade en aning pappigare och blygare än i måndags. Misstänker att det precis som för oss vuxna går lite i vågor. Vissa dagar kan jag känna mig hur social som helst, medan jag andra dagar helst är för mig själv. Det vore väl konstigt om Du skulle fungera annorlunda. En möjlig orsak till blygheten i dag kan ha varit att Du kände dig förlöjligad. En annan pappa härmade dig när Du tog en stor tugga av smörgåsen. Det var bara ett sätt för honom att hälsa, men Du verkade bli generad och var inte riktigt dig själv på ett tag efter det. Du kände förmodligen att han gjorde sig lustig på din bekostnad. Din mamma och jag får nog vara lite vaksamma på sådant. Vi vill naturligtvis inte att Du i någon situation skall känna dig förlöjligad eller hånad. Det är sådant som skapar osäkerhet och gör dig blyg.

Blyg var Du ingalunda i går när vi tog en tur till Skånegläntan. När vi kom dit var vi ensamma, men efter ett tag dök Oliver 16 månader upp med sin mamma. Du blev genast förtjust i honom och var ett tag som ett riktigt häftplåster på honom. Om han gick i väg kom Du efter och ville ge honom saker och krama honom. 

tisdag 26 november 2002

Ingen förskola i dag. Känns lite trist faktiskt. Även jag börjar vänja mig vid den miljön. I stället för stoj och lek blev det en förmiddagslur för dig i dag. Jag hade tänkt gå ut i en park med dig, men det regnade så mycket att det inte gick. Som tur är var Du rätt trött, så det var inga större problem att få dig att sova. Hoppas att vädrets makter tillåter utomhusaktivitet efter lunch i stället. Jag nämnde i går att barnvagnen börjar accepteras igen. Det vekar också som Du börjar äta bättre efter en tid av extrem selektivitet 

måndag 25 november 2002


Måndag igen och en rätt så grådaskig sådan. I bland känns det som helgerna bara rusar i väg. I lördags träffade Du farmor, farfar och farbror Fausto hemma hos farfar och i går var Du hemma hos Hugo och träffade alla dina BVC-kompisar. Du höll dig lite på din kant i början, men efter ett tag var Du väldigt social. Det verkar som om Du är speciellt förtjust i Moses. Moses är Johan och Margots pojke och han har alltid framstått som den känsligaste i gruppen, men Du har alltid dragits lite extra till honom. Du kanske gillar att ha initiativet. När vi åkte buss i lördags blev Du uppvaktad av en pojke i din ålder. Han närmade sig dig på det sättet Du själv brukar närma dig andra barn när du är intresserad. Men istället för att flörta tillbaka blev Du närmast besvärad. Du kanske inte gillar att bli överrumplad. Du kanske vill ha kontroll över situationen och själv bestämma över närheten till andra barn. Moses som är en blyg ung man passar då in som hand i handsken i din värld. En annan teori är att Du föredrar veka konstnärssjälar framför attackerande sportkillar. Vi lämnade i alla fall festligheterna när Du var som mest upp i varv eftersom vi tänkte titta på en lägenhet i närheten (Tideliusgatan).

Under förmiddagen var vi för tredje gången på den öppna förskolan. Jag lyckades för första gången ta dig dit med vagn. Verkar som den värsta protesten mot vagnåkning har lagt sig. Väl där träffade vi bland annat BVC-kompisen Vincent och hans mamma Johanna för andra dagen i rad. Tyckte annars att det verkade vara glesare i dag än förra veckan. Det kanske är nåt som går eller så var folk bara måndagströtta. Man börjar annars känna igen de som går där nu och det känns också som att Du börjar känna dig mer och mer hemma där. I morse fick Du inledningsvis en rejäl dos med rutschkana eftersom det inte var så mycket ungar runt den just då. Du verkade inte heller lika mån om att jag skulle följa dig hela tiden och det känns som Du utvecklas socialt för varje dag vi går dit.

fredag 22 november 2002


I stället för förskola blev det tvättstugan i dag. Just nu ligger Du och sover och jag sitter och väntar på att den sista vändan tvätt skall bli klar. Eller rättare sagt så väntar jag på att Du skall vakna. Tvätten är nog torr sedan länge, men jag vill inte gärna gå dit själv. Du har i och för sig inte sovit mer än en dryg timme, så jag kanske inte skall väcka dig än. Hoppas att vi kommer ut en liten stund innan dagen förvandlas till kväll. Du får ju inte ut så mycket av det om det är mörkt. Men å andra sidan kanske det inte gör så mycket om tempot är lite lugnare i dag eftersom helgen kommer bjuda på en hel del aktivitet för din del. I morgon skall vi hem till din farfar för att äta kräftsoppa. Det har blivit någon slags tradition för honom att samla i hop kräftskalen efter sommarens kräftskivor och göra en fond som fryses ner för att tillagas i novembermörkret. Vet inte riktigt hur mycket sommarens kräftskal gör men gott brukar det bli. På söndag blir det förhoppningsvis än livligare för dig då vi skall över till din kompis Hugos föräldrar Lasse och Åsa. Där kommer även dina övriga BVC-kompisar vara. Det var din mamma och ett gäng andra BVC-mammor som förra hösten när ni barn bara var några månader gamla började träffas vid Nytorget. Nu var det med vissa undantag ett tag sedan Du träffade gänget så det skall bli spännande att se hur Du reagerar. 

I bland undrar jag egentligen hur mycket Du begriper. När jag i morse satt mig på det heligaste, stoppade jag i Teletubbis-kassetten i videon för att Du skulle vara sysselsatt under tiden. Efter ett tag tystnade helt plötsligt ljudet, men Du kom inte springande som Du brukar när Du råkat trycka på fel knapp. I stället hördes nästan ingenting i ett par minuter. Jag reflekterade inte speciellt mycket på det, utan drog slutsatsen att Du för en stund fokuserade på något annat i stället. Men helt plötsligt hörde jag att kassetten sattes på igen just på ditt favoritställe. Du måste alltså ha snabbspolat fram till det stället och sedan lyckats stanna spolningen. Kan inte förstå det på något annat sätt än att det var en ren tillfällighet men ändå. Faktum är att Du på egen hand lyckades trycka på snabbspolningen och spola fram till ditt favoritavsnitt där Du också lyckades stanna bandet. Även om det här var ren tur skall man inte underskatta dig. Du begriper nog betydligt mer än vad Du språkligt kan ge uttryck för.

torsdag 21 november 2002

Vi var på förskolan i dag igen. Du verkade aningen mer orolig idag än igår. Kan ha berott på att rutschkanan var betydligt populärare denna förmiddag. Du kände kanske att Du var tvungen att anpassa dig och ta hänsyn till de andra barnen. Möjligen förstod Du i dag att Du faktiskt bara var en av många. De vuxna var inte där för just din skull utan de hade alla sina egna barn som de följde lite extra. Insikten att allt ljus inte alltid är på en själv är naturligtvis inte så lätt, men förmodligen en nyttig lärdom att ta med dig när Du snart skall doppa tårna på ett dagis.  Tänk de barn som är hemma tills de börjar skolan. I sju års tid har de ständigt varit i strålkastarljuset och aldrig behövt vänta på sin tur. Krocken måste då bli monumental när man inser att man helt plötsligt bara är en av 20 som alla är lika viktiga i frökens ögon.