torsdag 21 november 2002
Vi var på förskolan i dag igen. Du verkade aningen mer orolig idag än igår. Kan ha berott på att rutschkanan var betydligt populärare denna förmiddag. Du kände kanske att Du var tvungen att anpassa dig och ta hänsyn till de andra barnen. Möjligen förstod Du i dag att Du faktiskt bara var en av många. De vuxna var inte där för just din skull utan de hade alla sina egna barn som de följde lite extra. Insikten att allt ljus inte alltid är på en själv är naturligtvis inte så lätt, men förmodligen en nyttig lärdom att ta med dig när Du snart skall doppa tårna på ett dagis. Tänk de barn som är hemma tills de börjar skolan. I sju års tid har de ständigt varit i strålkastarljuset och aldrig behövt vänta på sin tur. Krocken måste då bli monumental när man inser att man helt plötsligt bara är en av 20 som alla är lika viktiga i frökens ögon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar